Hur vill du synas på Google?
Jag sprang på en rolig tweet i morse: @nikkelin gladde sig åt att ha förlorat en topplacering på Google:
Det är inte ofta som folk glädjer sig åt att inte längre toppa med ett specifikt sökord, men här förstår jag jag Nikke helt och fullt. Efter en sån här ”nyhet” har det twittrats en hel del, vilken nu innebär att Kreafon nu tappat placeringen på Google. Vid såna här tillfällen inser man styrkan med Googles nya realtidssök.
Och hur ska man göra?
Tänk på vad du skriver om och hur du uttrycker dig. Ganska oskyldig text kan faktiskt få väldigt bakvänt resultat. Det är självklart svårt att inte få använda de ord man vill, men om du har möjlighet – tänk till en gång extra. Undvik negativa ord. Satsa på de med positiv ton.
Nikke gav mig idén att söka på ”bäst på webbmarknadsföring” istället och till min glädje – toppar jag listan:

Google: "bäst på marknadsföring"
En annan sökkombination som jag ligger bra till på är ”projektledning webbmarknadsföring”, vilket också känns bra:

Google: "projektledning webbmarknadsföring"
Vilka sökord vill du synas på – och i vilket sammanhang?
Webbstrategi – ett måste eller?
Jag har tidigare skrivit ett antal gånger om webbstrategi. Om behovet att tänka till före och alla komponenter som behövs i ett strategidokument. Fler och fler verkar nu inse varför de ska ha en webbplats och sätta upp tydliga mål kring vad de vill åstadkomma. Men, det är en väldig skillnad mellan olika branscher. För mina kunder i förlagsbranschen är e-handel en självklarhet. Där finns det en tydlig webbstrategi som ingår i försäljningsstrategin som helhet. Webben är som vilken annan försäljningskanal. Om webben ligger nere berörs den totala försäljningen. Frågan är hur det ser ut i t ex industrin..
Erik Fors-Andreé skrev om ”12 skäl till att din organisation bör undvika sociala medier”, vilket faktiskt kan härledas till att gälla webben i allmänhet – vilket Erik påpekar i en kommentar. Många företag är fortfarande rädda för att säga för mycket, visa för mycket, eller saknar tilltro till vad webben kan åstadkomma. Om man tänker på antalet företag och organisationer det finns, mängden webbplatser som dessa står bakom och sen tittar på listan med Sveriges 100 bästa sajter så är det väldigt, väldigt många som inte kommer med. Hur ser dessa webbplatser ut?
Det måste finnas en mängd företag och organisationer utan webbstrategi. Som inte ser möjligheterna med en väl fungerande webbplats och en väl formulerad webbstrategi. Idag borde det inte vara nödvändligt att påpeka det som i mångas ögon är självklarheter, men så är det tydligen.
Spara pengar
Sitter du med stora tryckerikostnader? Kataloger som ska skickas ut till kunder och intressenter? Uppdateringar som väger nästan lika mycket som ursprungskatalogen?
Det finns andra sätt. Skyll nu inte på att dina kunder ”inte är så internetvana”. Jag sprang på den ursäkten redan 2000 och efter ett besök ute på en gård i Wales (jag jobbade på DeLaval på den tiden och var ute på studiebesök) där bonden skötte både bankaffärer och viss shopping via webben beslöt jag mig för att inte köpa såna resonemang.
Varför inte fråga kunden om han/hon kan tänka sig att få all produktinfo online? Uppdaterad och sökbar. Jag var på ett seminarie 2001 där Sandvik berättade hur de skurit ned på tryckta kataloger och broschyrer och numera hade allt online. De sparade en miljon kronor årligen.
Bli hittad av potentiella kunder
Om vi utgår från mitt antagande ovan – att folk är mer internetvana än vad du kanske tror, då är chansen större att bli hittad om du har en bra webbplats. När jag hör hur mina föräldrar (60+) använder webben allt flitigare för att hitta information – då har det hänt något. Syns du inte i sökmotorerna så kommer du tappa potentiella kunder. Det räcker inte att finnas i telefonkatalogen längre. Se bara hur Hitta.se gjort en reklamfilm på temat.
Du kan alltså inte fortsätta som du alltid gjort. Trots att det fungerat under lång tid är risken stor att du blir omsprungen av konkurrenter som faktiskt tänkt till om hur de kan använda webben på bästa sätt.
Dina gamla kunder hänger kanske fortfarande med ett tag till, men hur blir det med de nya? Om du inte finns där dina potentiella kunder söker efter information – då finns du inte.
Sammanfattning
Vi pratar alltså inte nödvändigtvis om några avancerade webbplatser utan ganska basic sådana med en beskrivning av produkter, tjänster och kontaktuppgifter. Dina mål med webbplatsen får styra komplexiteten. Börja försiktigt och öka allteftersom du känner dig mer varm i kläderna. Hitta en bra leverantör som kan hjälpa dig med både strategin som sådan och den tekniska lösningen, så att du kommer upp på banan. Ju förr desto bättre. När du ändå håller på med din nya webbplats – glöm inte att tänka på sökmotoroptimering (SEO) också. Det bör din leverantör ha koll på också.
Daytona har gjort en bra övergripande sammanställning kring hur de jobbar med webbstrategi som jag rekommenderar alla nyfikna att läsa.
Våga inte missa möjligheterna – se till att tänka webb. Ta fram en webbstrategi!
Kort historik – och tips – kring att synas på Google (och sökmotorer i allmänhet)
Då
När jag började jobba med webben 1999 pratade man inte så mycket om sökmotorer. Delvis för att den teknik som många webbplatser då använde – frames – inte främjade sökningar särskilt väl. Det var då som meta-taggarna kom till. Tanken var att med en massa ord och en sammanfattning beskriva innehållet på webbplatsen – vad företaget (organisationen) ville förmedla. Sökmotorerna kom inte förbi index-sidan och meta-texten var enda sättet att synas.
Nu
Idag är saken annorlunda. Frames är nästan utrotat. Det som i viss mån tagit dess position är webbplatserna som är helt byggda i flash. Flash kan åstadkomma mycket när det gäller att presentera bilder och text på ett lite mer häftigt sätt, men om man ska bygga en hel webbplats i flash krävs en hel del bakgrundsjobb. Sökmotorerna ser bara en bildfil i annat fall. Inget mer. Det krävs att man bygger upp en alternativ struktur i html som är en exakt kopia på Flash-siten. Jag är ingen programmerare så jag kan inte detaljerna, men om du står i begrepp att beställa en sajt byggd i Flash – fråga om hur din leverantör jobbar med sökmotoroptimering och sätt upp det som ett beställningskrav.
Tips
Det finns ett antal punkter att tänka på för att höja optimeringsgraden. Vissa av dess kan du själv göra på din sajt, andra måste en utvecklare/programmerare göra:
- Domännamnet. Ditt företagsnamn är ett självklart namn. Domänerna du bör ha är framför allt .com och .se om du ska finnas på den svenska marknaden. .nu och .net kan vara andra alternativ.
- Rubriktaggar: H1, H2, H3. För att sökmotorerna ska förstå hur sidan är uppbyggd bör du använda rubriktaggar. Detta styrs framför allt via CSS idag, så det är något som din webbleverantör bör ha koll på.
- Innehåll. Content is king. Fortfarande. Jag har tjatat om detta tidigare och jag kommer fortsätta ett tag till. Krångla inte till det. Beskriv det du skriver om på ett rakt, direkt och enkelt sätt. Inga långa haranger. Tänk sälj. Om det är lätt att uppfatta vad du vill ha sagt för en läsare kommer det fungera bra även för sökmotorerna. Använd nyckelord som du vet att dina kunder använder.
- Uppdatera. Om du har en webbplats som ser likadan ut år efter år kommer den sjunka i popularitet. Du måste vara en aktiv förvaltare av innehållet. En statisk webb ger låga poäng hos Google.
För mer tips kan du besöka Google Webmaster Central. Där finns en hel del smarta råd. Det krävs ett Google-konto, men om du inte har det redan är det hög tid att skaffa dig ett.
Rätt optimerad webbplats blir för Google som att du skulle vandra runt med varselväst på stan – du syns bra!
Vad händer under en dag för en webbprojektledare?
Vad gör en webbprojektledare under en dag egentligen? En fråga mina utvecklarkollegor säkerligen ställer sig då och då. Nu efter snart en månad på nya jobbet tänkte jag berätta lite vad jag gör på dagarna…
Kunder
En stor del av jobbet ägnas självklart åt det som är viktigast – kunderna. Telefonsamtal, mailande, möten. Planeringsmöten, projektmöten, säljmöten, avstämningsmöten. Allt som krävs för att föra ett projekt framåt. Vissa kunder tycker om möten och ses gärna ofta och länge. Andra föredrar mail och telefon. Själv föredrar jag möten med ett syfte och mål. Det gynnar inte någon att sitta och prata bara för att prata. Visst kan man vara social och ta en kaffe, men effektiviteten är viktigast. Trots allt betalar kunden mig för att komma dit.
Kollegor
Kollegorna kommer man inte undan. De finns där. På gott och ont. Mest gott. Vi är ett kul gäng som ser till att hitta på saker och ting för att trivas bra ihop. Det blir alltid småtjabb och skratt som piggar upp tillvaron.
Vissa webb-/IT-konsulter tillämpar olika timtaxor beroende på vilken typ av tjänst kunden köper. Ofta är en projektledare dyrare än systemutvecklaren, vilket även avspeglas på lönen.
Mina utvecklarkollegor skrattade när vi pratade om vilka som är viktigast – utvecklare eller projektledare. Till viss del har de rätt i sin reaktion – som projektledare kan jag inte göra mycket nytta för kunden när det gäller att bygga en ny webbplats. Å andra sidan skulle de flesta utvecklarna inte orka med alla mail och telefonsamtal med frågor och funderingar som kunden kommer med.
Det jag dessutom märkt är att de flesta utvecklarna verkar gilla att ha någon att gnabbas med. Någon som talar om vad de ska göra, men som inte blandar sig i hur de gör det. Någon som kan agera boxboll när de tröttnar på kundernas obeslutsamhet… Tror alla parter inser att vi båda behövs.
Jobb?
Mellan kundmöten och diskussioner med kollegorna så gör jag ju en del nytta också. Jobbar. Det kan handla om testande av kundsajter, framtagning av funktionsspecar, research och omvärldsbevakning.
Oftast går dagarna väldigt fort. Den ena saken avlöser den andra. Det jag gillar mest med att jobba som webbprojektledare är variationen i det jag gör. Trots att jag har ett visst hum om vad jag ska göra varje morgon så vet jag aldrig vad som dyker upp under dagen. Spännande!
Hur ser din dag ut?
Positionering och marknadsföring – att vara här och vilja… dit?
Det är rätt svårt för ett företag som positionerat sig på marknaden inom ett visst segment att flytta och göra en omplacering inom ett nytt marknadssegment. Goda exempel finns men ofta är en varumärkesflytt förknippad med rätt stora kostnader. Frågan är om en mindre – eller till och med liten – aktör har denna möjlighet.
Nu kanske du undrar hur jag börjat fundera kring detta? Jo, anledningen är en intern diskussion på jobbet. Vi satt och funderade och diskuterade hur vi ser på oss själva nu och hur vi skulle vilja ompositionera oss. Saken är ju inte så enkel att man t ex skriver på webben att ”nu jobbar vi med X och Y”. Nä, det krävs att man (utöver att själv veta) måste veta hur kunden uppfattar en.
Men sen då? Om kunden tänker A, och man själv tänker B – vad händer då? Tja, antingen måste man som företag bli duktigare på att kommunicera till kunden att ”självklart är vi duktiga på Y också”, eller så får man helt enkelt inse att man inte är överens och analysera orsakerna (vilket t ex kan vara bristande kommunikation eller svag marknadsföring).
För att göra en ompositionering och börja marknadsföra sig på ett nytt sätt med nya budskap gäller det att förankra det nya budskapet i det man verkligen gör. Det riskerar att bli lite ”hönan och ägget” alltså. Ska man:
- Försöka sig på att gå ut och marknadsföra sitt nya ”jag” innan man har kommit igång med den nya inriktningen, eller ska man
- Börja omstyrningen av verksamheten mot den nya inriktningen och sen gå ut med marknadsföringen?
Vilket är trovärdigast? Helst vill man självklart undvika en massa plattityder, skitsnack och buzz words i sin marknadsföring. Det är så lätt att svänga sig med olika uttryck istället för att verkligen förklara vad man vill och kan. För att ytterligare förstärka trovärdigheten är det bra med kundcase för att visa att ”det här kan vi”. Men – nu var det ju ompositionering vi var inne på och då har man inga case på sånt man gjort, eftersom man inte gjort nåt inom det nya området än. Knepigt läge…
Lite svamlande tankar kanske, men jag kommer återkomma till detta. Förhoppningsvis lite mer konstruktivt tänkande då. I annat fall får jag väl ta en kurs till på Berghs.
Om inte du vet vem du är – hur ska andra veta det?
Välja webblösning – skräddarsytt eller paketerat?
Du har säkert sprungit på företag som säger sig erbjuda ”skräddarsydda” webblösningar. Har du funderat på vad det innebär? Vad är motsatsen? Oskräddarsydd, eller kanske paketerad?
Första gången jag på allvar kom in i en diskussion om just skräddarsydda webblösningar vs paketerade lösningar var hos en fd arbetsgivare. Vi ville skapa en intranätslösning som skulle vara ett slags ”baspaket” för medelstora företag. Lösningen skulle byggas i EPiServer CMS 5 och alternativen för kunden skulle vara rätt begränsade – för att inte fördyra utvecklingsprojektet.
Rent ekonomiskt var det en bra affär för kunden, liksom för oss. Kunden skulle spara tid för implementationen eftersom det nya intranätet som de beställde var en ren kopia av vårt ”intranätspaket”, vilket gjorde att ett intranätsprojekt kunde drivas igenom förhållandevis snabbt. Sparad tid innebär en ekonomisk besparing. Även för oss låg vinsten i en snabb implementation och dessutom gjorde vi en rätt bra vinst eftersom vi visste hur lång implementationstiden var och sen erbjöd kunden ett fast pris som låg något över. Win-win. Eller, ja, nästan i alla fall.
What’s the catch? Att säga att man säljer en paketerad lösning anses inte lika ”fint” som att erbjuda skräddarsydda lösningar. Vårt intranätsprojekt lades på is med andra ord.
CMS – skräddarsydda eller paketerade?
Det är framför allt EPiServer som jag jobbat med och där jag vet vilka möjligheter som finns, men i teorin är det inga större skillnader mellan olika system.
Grundtanken med ett CMS är att en webbplats byggs med olika typer av sidmallar och att kodning och innehåll därigenom hålls särskilda – hence ”content management system”. EPiServer CMS 5 har en mängd olika mallar som kan anpassas och dessutom har olika EPi-partners utvecklat egna add-ons.
Men, är EPiServer skräddarsytt eller paketerat? Jag skulle vilja säga att det beror på vilken EPi-partner du har och hur denna valt att sälja in lösningen. Som jag beskrev ovan med ”intranätspaketet” går det att paketera EPi, men det är inte alltid vad kunden är ute efter. Med t ex Collaborate och Engage kan du komma rätt långt med hjälp av t ex bloggar och olika integrationer mot affärssystem. Du kommer aldrig kunna få en 100% skräddarsydd lösning med hjälp av EPi, men det är fullt möjligt att få en lösning som är unik och som uppfyller dina behov. Och det räcker väl rätt långt, eller hur?
Nu vill inte jag argumentera om vilket CMS som är ”bäst”. Den diskussionen kommer aldrig komma till stopp, utan det påminner mig mest om Mac vs PC…
Slutsats
Det går både att sälja en paketerad CMS-lösning om man så vill, eller att prata om skräddarsydda lösningar – så länge både beställaren och leverantören är ense om vad som menas med respektive begrepp.
Vem vet bäst hur en webblösning ska se ut?
Igår morse hade jag ett möte med en blivande kund angående ett system som hon känt ett behov av och funderat kring. En lösning som förmodligen kommer spara både tid och pengar för företaget. När vi diskuterat och resonerat kring funktionalitet och möjligheter i dryga timmen och mötet närmar sig sitt slut säger min kund något i stil med att ”det här hade man väl inte kunnat tro om mig?”. Jag blev lite paff, men fann mig ändå rätt snabbt.
Som jag ser det är det användarna som vet bäst vilka funktioner en webblösning behöver. Om vi pratar intranät är det de anställda som vet bäst vilka behov de har. När det gäller externwebben är det besökarna på webbplatsen som bäst kan säga om du lyckas förmedla vad du vill.
Oavsett om det gäller interna eller externa webbar kan det vara svårt att få klara svar på vad det är som är viktigast. Det finns en del ”självklarheter” som man bör tänka på, men de unika behoven som finns på varje företag eller i varje organisation är viktiga att ta reda på. Det kommer inte vara lätt och när man väl börjar fråga och samla in vad folk tycker kan det kännas överväldigande om det kommer in många svar.
Trots detta – våga fråga och våga sortera och resonera kring de förslag och tankar som kommer in.
- Intranät – hitta din killer application – det som får folk att komma tillbaka om och om igen.
- Externwebbar – se till att dina besökare hittar det de söker genom att analysera sökbeteenden och att prata med kunderna enligt ovan. Gör det lätt för kunderna att ta kontakt och kunna lämna synpunkter.
Ju mer du känner till om dina användare, desto bättre webblösning kan du erbjuda dem.
VD och ledningen är inte de som vet – det är webbplatsbesökaren och intranätsanvändaren som har bäst koll.



